Glittering

A single leaf, a green life
whispering hope
the coming of time.
Soon is the month of may
the spring
the beginning of life.
The cold and the old fade away.
In spring, in glittering day
something joyful take form
get a shape.
Something is glittering in the shade
of the garden.
Someone is awake
making space
for messages from outerspace.

The tripping on my floor

Someone is tripping on my floor
leaves footprints
How can I be sure
that it is’nt fantasy
an illusion?
I try to spy
looking for evident,but why
can’t I anything see.
My heart is openminded
waiiting for adventure
The tripping take shape
make me shivering.
There is someone there.
Who is it? And why?
I don’t care.
I only want to share
the tripping on my floor.

Här kommer några nya dikter som kom till mig igår kväll.

Ett värmande ord

Ett värmande, glädjande ord
sätter igång energin ,ger hopp:
Förstår att jag hittat hem
hittat min plats på jord.
Löser upp spänningar i min kropp.
Tänk om vi människor förstod
vilken kraft det ligger i orden.
Tänk om vi förstod
att vi via dem kan förändra jorden.

Det finns en väg

Det finns en väg bortom mörker och sorg
en väg där du anar ljuset.
En väg kantad av omsorg
av änglabruset.

Det finns en väg bortom hjärtesorg
en väg kantad av tröst
av vänner , av hoppets röst.

Det finns en väg bortom tårar
bortom ord som sårar
en väg i sanningens tjänst
en väg som känns
som ger värme ,lyfter .

                                          Bönernas bro
      

Det finns en bro som till himlen bär
bönernas himlabro.
Den finns där när man sorgsen är
och inte kan tro.
Den finns där utan krav
På den kan vi ta stapplande steg
över förtvivlans hav.

Det är bönernas bro som bär
när det kaos är.
Bönernas bro bär min längtan
ger mig tröst i svåra tider
ger mig stöd
när jag lider.
Bönernas bro
viskar ditt namn
och bär det till Guds famn

 

   

Dikter

Kom ihåg några dikter jag skrivit som jag plockade fram och vill förmedla

En dikt som jag skrev efter att min bästa kompis dog oväntat.

Även när du inte är kvar
minns jag dig.
i tomrummet i mitt hjärta finns du,
i solens ljus återspegalas ditt ansikte, i luften känner jag din närvaro.
smärtan sitter som ett spjut mellan mina bröst, som ett spjut,
en tungande sten.
slår upp adressboken, ditt namn studsar emot mig.

Har fått hälsningar från henne från den andra sidan och vet att hon har det bra.

En annan dikt jag fått till mig

Vinden rörelser minner mig
om gudomligheten i oss
jordens varelser och allt liv
i rymdens galaxer.
Min själ lyfter mot gudomliga höjder.
Försöker få fast mark
under fötterna.
Ängeln i mig
behöver fram,
släppa ångesten över livet.
Barnets glädje och förundran
kommer över mig.
Mitt nyfikna jag spanar
med sitt periskop.
Vad för fantastiskt händer idag
på livets upptäcktsresa.
Änglaenergin pirrar i mig.

Dikter

Boken

Boken är en stum lärare
ett skepp på tidens hav-
kompassen, teleskopet, sjökortet-
som bärs i fickan

Boken sår ett frö,
mognar som en frukt-
gör oss rörda
skakar om vår värld

Boken skriver sig själv
leder till det bortglömda barnet-
inom dig-
visar dig vägen dit.
För den som läser
finns inga väggar.

 

Pennan

Pennan är själens tunga
en kommunikationsmöjlighet
mellan olika själar.
Boken blir din kompass
i böckernas värld
till resor du aldrig gjort.
boken och pennan
hjälper dig hitta dig själv

 

Dikter

Omprogrammering

En vänlig smekning
en blick i samförstånd,
ett för lösande skratt

bygger broar mellan oss,
förtränger smärtan
förhöjer livsglädjen
Tar mig sakta framåt
men denna gång i snigelfart.
Jag ska inte rusa fram
 som ett X2000 utan nödbroms.
Jag försöker programmera datorn i min hjärna.
Men har svårt att hitta
rätt kodord och rätta knappen.
Jag vill göra en omprogrammering,
radera bort den krypande oron
och ständiga tröttheten.
På min nya fil ska det stå
Njutning, skratt och mindre krav-
från mig själv.
Jag heter inte Duktig,
det är inte mitt namn.
Jag är jag med alla mina defekter
och jag tycker om mig själv.

 

 

Aftontankar

Vid dagens slut
dignar du under grå hopplöshet.
Den svarta natten väntar
på ditt mod.
Var inte rädd för mörkret.
Stryk molnet ur din panna.
Månljuset är din vagga.

Du måste gå din egen väg
men på livets stig går du aldrig ensam:
Änglavingar bär dig.
Dämpa inte din smärta över livet.
Sök dig en soluppgång,
ett ljus  ur tunneln.

 

Dikter

Pusselbitar

Varje människa är som en unik pusselbit
som har betydelse i livets mönster:
Tas hon bort blir där en  fläck vit
som att bygga ett hus utan fönster.
Men du kan inte heller bara ha
en enda byggkloss
för att mönstret ska  passa.
Nutidsmänniskan har ryckts loss.
Låt oss göra mönstret färdigt
och livet värdigt:
Låt förutsättningar och motsatser
livets komplexitet
bilda en människovärdig enhet.
Låt oss alla få rum.
Vi behövs för ett universum.

 

 

Bevingat

Ur djupet

av kunskapens korridorer

svingar sig tankefåglar

över gräset som sjunger

och träden som skrattar.

Månen vet inte om

deras osynliga närvaro.

När månen går förbi,

när ödets stjärnor faller,

förnimms något bevingat.